Jag har nu börjat läsa den första(?) boken av Mia Skäringer. Blandar hela tiden ihop om Avig Maria eller Dyngkåt och hur helig som helst är första eller andra boken, men tror jag fick det rätt denna gång! Jag är helt fast! Tror att många som läser hennes böcker fastnar i dem och sidorna bara bläddras en efter en. Jag vet inte hur det är för er men när jag läser boken är det som jag hör henne i mitt huvud och hon läser varje mening- det är det som gör boken så bra!

I citatet jag skrev ovan kan jag säga att jag håller med. Jag menar hur kul skulle det vara om allting i livet gick fläckfritt, allting flyter på och alla får allt som de vill ha? Hur kul skulle det vara på en skala? Man behöver motgångar, man behöver ha det svårt och man behöver de dagarna det inte känns helt 100 med allting. Det är det som gör livet bra. Det är som jag brukar säga- Varför ska det gå bra när det kan gå dåligt? Även fast ens motgångar är en pina så är de ändå en motivation att försöka igen och inte ge sig. Man ska omfamna sina motgångar och lära sig något av dem samtidigt som man är lite tokig när man gör det- det är guldstunderna i vardagen.

-Många pussar till er!