Underbar vecka, synd att den tog slut
För en vecka sen kom min syster hit och hälsade på! Hade världens glädjerus när jag hämtade henne vid tågstationen. Vi har haft en hur bra vecka som helst och blev påmind om hur mycket jag saknar henne och hela min familj. Det här är det största jag har gjort själv. Jag har aldrig åkt till en helt ny stad för att bo utan att känna någon där eller vara själv. Är inte själv direkt men jag känner mig ensam ändå.
Den har som sagt varit bäst! Vi har hunnit med mycket. Varit på stan och köpt min vinterjacka, äntligen! Blev endast ett byte! Min syster har varit med på föreläsningar och hon tyckte det var kul, fick till och med ett sms nyss om att hon var lite avundsjuk på de kurser vi har nu. Vi har även varit ut till Tylösand och tagit många fina bilder och såg solnedgången! Hur härligt som helst! Sista kvällen gick vi på restaurang och åt mycket god mat! Sedan kom den tråkiga dagen. Som jag verkligen inte sett fram emot, dags för hemfärd:( Det var ett ganska snabbt farväl för att vi var sena till tåget och jag hade bråttom till bussen sen. Blev många kramar och pussar och ett hejdå. Känslorna kom lite när jag väntade på min buss och såg tåget åka förbi. Hade inte "tid" eller kände inte att det var rätta platsen att bryta ihop på eftersom vi skulle till Ullared. Det var verkligen en intressant föreläsning med Boris Lennerhov, VD. Efteråt fick vi shoppa! Hur kul som helst, kände mig lite vimsig men tog mig runt ändå.
Jag köpte:
- En stor och rymlig väska
- En hårinpackning
- En pälskrage
- Träningskläder- byxor, top och övertröja
- 2 pack högtalare
- Servetter
- Strumpbyxor
Imorse när jag vaknade hade jag en hemsk känsla, att jag blivit lämnad ensam..Min syster låg inte bredvid mig i sängen längre och det kändes tungt. Då kom tårarna...kunde inte sluta gråta förens det var dags att gå till bussen så då var det bara att samla ihop känslorna och ta dem när jag kom hem igen. Känner att jag var väldigt tankespridd och inte deltog något alls. Sedan jag kommit hem har jag bara försökt undvika allting, vill inte plugga, vill inte vara social, vill inte göra något.
Blir också irriterad på de som undanhåller saker och när man konfronterar dem är det inget att prata om längre.
Låångt inlägg jag vet men ni kanske orkar läsa ändå!
Kommentarer
Trackback
